21 september 2008

Beigebanjosarna



Jag har hittat en fantastisk inspelning av O Death med The Stanley Brothers och jag blir så mjuk av Ralph Stanley att inte vet vart jag ska ta vägen. Han är så jävla mjuk i huvet.
Om jag hade en sån farbror att sjunga med hade jag nog sprängts helt.

Bara för Ralph så blev jag tvungen att äta Alison Krauss & Union station igen, hade nästan glömt hur min mage kunde dansa till dem. Ooh.

Bluegrasspeppen peppar min pläpp och jag tror jag måste ha disko nu.

3 kommentarer:

Meme sa...

Åh, pläppens disko.

Balloonfighter sa...

Jag dör av finheten!!

Elin Häggberg // Teknifik sa...

Du får bannemig skicka mig någon dag på the msn! :)
Chigaco var helt okey, den är väl inte den bästa film jag sett direkt men den har ganska skön stil.
powpow!